Sammandrag från föreläsning – ”Mitt besök på Fukushima” 23 maj 2019
Den 23 maj 2019 anordnade Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS) ett eftermiddagsföredrag med titeln ”Mitt besök på Fukushima”. Föreläsare var Niclas Metzén, säkerhetschef på Forsmark. Mötet samlade drygt 50 deltagare och hölls i Vattenfalls kontor i Solna. Som arrangör för mötet stod Sveriges Kärntekniska Sällskap (SKS). Inbjudan hade i förväg gått ut till SKS medlemmar och anställda inom Vattenfall. Föredraget har annonserats via e-postutskick till SKS medlemmar, annonsering på SKS hemsida, Facebook, Linkedin samt Vattenfalls intranät och tv-skärmar.
Marcus Eriksson, ordf. SKS, öppnade mötet och hälsade samtliga välkomna. Marcus beskrev kort SKS verksamhet och syfte. Marcus presenterade en nyutgiven bok ”Klimatnyckeln” av Joshua Goldstein och Staffan Qvist som beskriver klimatutmaningen och vilken roll kärnkraften kan ha för att drastiskt minska utsläppen.
Bakgrunden till föredraget var att Niclas, i samband med ett besök på WANO i Japan i november 2018, fick möjligheten att följa med på ett studiebesök till kärnkraftverket i Fukushima. Det har gått 8 år sedan kärnkraftsolyckan i Fukushima ägde rum. Kärnkraftverket drabbades svårt av jordbävningen och efterföljande tsunami våren 2011, vilket fick till följd att tre av anläggningens sex reaktorer drabbades av härdsmälta. Olyckan skickade chockvågor genom kärnkraftsvärlden och fick politiska konsekvenser i flera länder. I japan stängdes samtliga 54 reaktorer ner och i Tyskland ledde olyckan till den definitiva nedläggningen av kärnkraften. I Fukushima evakuerades tusentals människor och ett mödosamt saneringsarbete inleddes.
Niclas inledde med att beskriva de psyko-sociala konsekvenser som olyckan har fört med sig. Personal och familjemedlemmar till anställda som upplever skamkänslor och samvetskval för det som inträffat och en omgivning som ifrågasätter händelser runt olyckan. Evakueringen av människor, ca 100 000, har varit traumatiserande för de personer som tvingades lämna sina hem, arbetsplatser, skolor mm. Ett inte ovanligt förekommande agerande är att representanter för TEPCO, som ägare till kärnkraftverket Fukushima, eller företrädare för japansk kärnkraftindustri, inleder offentliga anförande med att be om ursäkt för olyckan. Det är uppenbart att olyckan är förknippad med skuldkänslor och en industri i Japan som upplever att man orsakat ett stort lidande för befolkningen och med efterverkningar även utanför Japan. Niclas uppmanade församlingen att försöka leva sig in i om en liknande situation skulle inträffa i Sverige eller vid Forsmark?
Niclas berättade översiktligt om olycksförloppet och de skydd anläggningen var utrustad med för att skydda mot tsunami. Det var även en del frågor från publiken på detta ämne från åhörarna. Det pågår idag omfattande saneringsarbete på anläggningen och i omgivningarna runt omkring. Ett framsteg, som man från TEPCOs sida gärna lyfter fram, är att den genomsnittliga dosnivån till personal har reducerats till ca 3 mSv per år och medarbetare, vilket motsvara ungefär den genomsnittliga stråldosen för allmänheten i Sverige. Gränsen för återflyttning till sanerade områden är 10 mSv per år. Hittills har ett antal tusen personer kunnat återvända till begränsade områden.
Ett problem är generering av vatten som innehåller små mängder tritium som kräver förvaring. De skadade reaktorerna kräver kontinuerlig tillförsel av vatten för att kyla härdresterna. Detta vatten blir kontaminerat med radioaktiva ämnen. På anläggningen finns reningsanläggningar som avskiljer merparten av föroreningarna men kvar i vattnet blir tritium. Pga innehållet av tritium är man tvungen att på anläggningsområdet förvara vatten i tankar á 1000 m3. Med aktuella flöden så behövs det uppföras ca 1 ny tank varannan dag. En annan frågeställning är omhändertagandet av resterna från härdsmältorna. Enligt undersökningar så befinner sig härdresterna i de tre drabbade blocken i botten av reaktorinneslutningen. Någon definitiv plan för hur det ska tas om hand finns ej klar. Det kommer att bli ett mödosamt och tidskrävande arbete att plocka ut och ta hand om resterna från härdsmältorna.
Enligt japanska myndigheter och TEPCO så kommer det ta ca 30-40 år att avveckla reaktorerna och kostnaderna för rengöring uppskattas till svindlande $200 mdr. När det gäller de ekonomiska konsekvenserna av olyckan så utgör, enligt uppgift från publiken, den enskilt största posten utgifter för inköp av fossila bränslen för att ersätta förlusten av elproduktion med anledning av att landets kärnkraftreaktorer tvingas stå stilla. I dagsläget har 8 reaktorer kunnat återstartas.
Mötet avslutades med en frågestund med många öppna diskussioner och intressanta synpunkter från publiken. Efter mötet fanns möjligheten för åhörarna ha köpa den nyutgivna boken ”Klimatnyckeln” till rabatterat pris 120 kr (ord.pris 299 kr).
Sista uppdateringen: måndag 27 maj 2019