Eventsammanfattning Ågestaverket som kulturarv

SKS korrespondent har deltagit i ett seminarium ”Kulturarv som skaver: Ågesta” av Tekniska Museet och Kulturgeografi/Stockholms universitet som tog plats den 25 oktober 2018 i ABF Stockholm på Sveavägen 41. Tanken med seminariet var att diskutera vad man borde göra med Ågestaverket, första kommersiella kärnkraftverk i Sverige, i.e. riva anläggningen eller bevara som ett kulturhistoriskt monument. Det var tre presentationer som presenterade olika åsikter: av Tekniska Museet (bevara), Stockholms Länsstyrelse (bevara) och Vattenfall (riva). Det var 50-60 deltagare på seminariet.

Föredragshållare:

Magdalena Tafvelin Heldner, Intendent Kunskap & Samlingar/Tekniska museet

Eva Dahlström Rittsél, Antikvarie, Enheten för kulturmiljö/Länsstyrelsen i Stockholms län

Marie-Louise Olvstam, jurist, Vattenfall

Bo Wirendal, tekniskt sakkunnig, Vattenfall

Samtalsledare:

Anna Storm, docent i Kulturgeografi vid Stockholms universitet.

Efter Questions&Answers-delen kan vi konstatera att det finns ett stort behov av kunskap hos allmänheten inom kärnkraftsfrågor. När det gäller diskuterade ämne under seminariet vill allmänhet Ågestaverket som ett minnesmärke. Det var några relevanta Q&A som vi skriver nedan.

Q&A ÅGESTAVERKET SOM KULTURARV

Q: Varför måste man riva just nu? Kan man inte vänta några år till strålningsnivå minskar?

A: Enligt lagen är Ågestaverket ett kärnkraftverk. Lagen säger att man måste avveckla stängda anläggningar. Det är önskvärt att riva just nu eftersom det finns kompetenser att göra så, t.ex. man läste sig att utföra likadant uppdrag på Studsvik (ett företag som levererar tjänster till kärnkraftsindustrin). Om man väntar några år till, måste man skaffa kompetenser på nytt.

Q: Vad händer om man gör ingenting alls med Ågestaverket?

A: Anläggningsägaren kan teoretiskt gå till fängelse eftersom Kärnkraftsslagen säger att man måste avveckla en stängd reaktor. Ärligt talat, Ågestaverket har stått stilla i 40 år och ingenting har hänt.

Q: Vad är problemet med strålningen på Ågestaverket?

A: Det betyder att på vissa ställe är anläggningen kontaminerat. Den dominerande isotopen är kobolt-60 med halveringstid 5,2 år vilken är ganska okej. Med det finns även ceasium-137 och här halveringstid är betydligt längre – 30,2 år.

Q: Rivningen var planerat 2020. Varför började man riva Ågestaverket tidigare?

A: Ja, det stämmer. Det finns ett ännu mer aggressivt plant. Anledningen till denna är att det finns personal med kompetenser som kan jobba med rivningen.

Q: Går det att titta på någon Timelapse video av rivningen?

A: Svårt att säga om Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) skulle acceptera sådan video.

Q: Hur mycket skulle kosta rivning av Ågestaverket?

A: Man vet inte ännu hur mycket ska det kosta. Så kallad servicedrift kostar några miljoner per år.  Notan för hel avveckling skulle ligga på 500-600 miljoner kr.

Hälsningar

SKS Kommunikation

Sista uppdateringen: fredag 28 september 2018